Råd inför lågkonjunktur

Sverige är idag inne i en högkonjunktur, vilket det inte råder några som helst tvivel om. Detta följer en traditionell konjunkturcykel, vilket man kan ha stor fördel av att ha koll på. Efter regn kommer solsken, och vice versa. Därför vill vi på Financer slå ett slag för hur du på bästa sätt kan förbereda dig inför en kommande lågkonjunktur.

På samma sätt som de olika årstiderna avlöser varandra så avlöser även de olika typerna av konjunkturer varandra. Det är med andra ord en helt naturlig cykel. I Sverige har vi idag befunnit oss i en högkonjunktur i mellan fem till sju år, lite beroende på hur man väljer att räkna.

Detta är givetvis positivt då det inneburit stora fördelar under en lång tid. Arbetslöshet som minskat och företag som ökat sina vinster, det är bara två av de positiva effekter som denna högkonjunktur fört med sig i Sverige. Men allt det goda har ett slut, även goda tider som högkonjunkturer.

Det går inte att säga när nästa långkonjunktur kommer inträffa. Men med tanke på att vi varit i en högkonjunktur under så pass lång tid nu så är det inte helt orimligt att förmoda att konjunkturen kommer skifta inom en inte alltför avlägsen framtid. Det är till och med en historiskt sett mycket lång högkonjunktur vi befinner oss i idag.

Vad är lågkonjunktur?

Om man vill förklara ordet lågkonjunktur så kan man använda sig av två simpla termer till hjälp: tillgång och efterfrågan. Det är två mycket välbekanta begrepp inom såväl allmän kunskap som inom ekonomisk teori.

När ett land har en lägre efterfrågan än tillgången, dvs produktionskapaciteten, så talar man om att landet då befinner sig i lågkonjunktur. Det är en effekt som påverkar flera olika delar av nationalekonomin.

Man kan inte säga att en enskild faktor skapar lågkonjunkturen, utan det är den samlade effekten av händelser. På samma sätt går det inte att säga att en specifik faktor är det som utlöser en lågkonjunktur, då alla faktorer påverkar varandra.

När efterfrågan sjunker så innebär det att företagen får mindre intäkter, vilket i sin tur leder till minskade möjligheter för expansion och investeringar. En lägre efterfrågan gör naturligtvis också att företag kan välja att skära ner sin verksamhet, både vad gäller personal och materiel. Resultatet blir då att efterfrågan då minskar i ännu större utsträckning på grund av att folket helt enkelt har mindre möjligheter att köpa varor och tjänster. Ekonomin drabbas då av en långsiktig nedgång, vilket innebär en period av lågkonjunktur.

Hur länge en lågkonjunktur varar kan man inte veta i förväg, eller ens när den pågår. Man kan dock givetvis se trender och tecken på förändringar i ekonomin. I normala fall brukar lågkonjunkturer vara i allt från 1 år upp till 5 år.

I vanliga fall återhämtar sig ekonomin på naturligt vis, vilket helt enkelt är den logiska utvecklingen av en lågkonjunktur såvida inte speciella omständigheter inträffar som hämmar återhämtningen. Både privatpersoner och företag kommer alltid fortsätta sin konsumtion, även om det görs i mindre utsträckning vid en ekonomisk nedgång.

När balansen mellan tillgång och efterfrågan är återställd, vilket sker naturligt förr eller senare, så stabiliseras ekonomin. När dessa två motpoler då hamnat i nivå med varandra så börjar en ekonomisk återhämtning. Landet går då återigen mot en ny högkonjunktur.

Recession

Om ekonomin på något sätt hindras från att återgå till högkonjunktur så kan denna generella tidsperiod bli längre än 1 – 5 år. Då kallas det för recession, som oftast är synonymt med avmattning eller nedgång.

Recession innebär att den ekonomiska utvecklingen i ett land stannar av eller avmattas. Man kan se tecken på recession då ett land till exempel får ett stigande antal arbetslösa, minskade investeringar och en minskad tillväxt av BNP.

I de flesta fall så använder man sig av en tumregel för att avgöra om en regression är aktuell eller inte. Detta är då när en nations BNP har negativ tillväxt i två kvartal efter varandra. Definitionen är dock inte helt vattentät, då det finns flera exempel på officiella recessioner inträffat trots att dessa krav inte uppfyllts.

Depression

Kort sagt är en ekonomisk depression ett extremt fall av recession. En långvarig och allvarlig recession kan leda till depression, vilket är betydligt svårare för ett land att återhämta sig från. De flesta har hört talas om den stora depressionen som inträffade i USA år 1929.

Den stora depressionen i USA var en följd av Svarta torsdagen och den stora börskraschen på Wall Street den 29 oktober 1929. Depressionen spred sig sedan och påverkade handel och ekonomi över hela världen, inklusive Sverige. Det tog då 10 år för de flesta nationer att återhämta sig från denna allvarliga depression.

Vad är högkonjunktur?

En hög efterfrågan på tjänster och varor är ett signum för en pågående högkonjunktur. Näringslivet har en hög produktion för att tillgodose efterfrågan, vilket leder till mer investeringar, mindre arbetslöshet och fler jobb. En positiv utveckling med andra ord, men även en högkonjunktur kan ha negativa följder.

När produktionen inom näringslivet går på högvarv under en lång tid så kan det leda till att det uppstår brister, till exempel på arbetskraft, råvaror eller transportkapaciteten för att leverera varor och tjänster.

Produktionen blir då gradvis dyrare då företagen betalar mer både för löner och produktionen i allmänhet för att kunna hantera den stora efterfrågan. Folket får då i slutänden mer pengar, vilket självklart är positivt. Men det betyder ännu mer köpkraft, vilket ökar trycket ännu mer på näringslivet. Detta i sin tur kan då orsaka inflation.

Högkonjunktur kan också leda till en finansbubbla. Det innebär att avkastningar och investeringar skjuter i höjden till den grad att priserna vida överstiger det reella värdet. Ett kännetecken för en finansbubbla är väldigt snabbt stigande priser, vilket i sin tur leder till att företag gör mycket stora och snabba vinster på sina tjänster och produkter. När prishöjningarna sedan stannar av så överstiger tillgången efterfrågan och priserna börjar sjunka snabbt istället. Man talar då om att bubblan spruckit. Priserna faller då och landar ofta på en mikrodel av det ursprungliga priset eller reella värdet på produkten.

Hur ser det ut idag?

Idag har vi en mycket positiv ekonomi i Sverige. Trots nedskärningar inom vård och omsorg så har vi ändå en mycket gynnsam nationalekonomi. Vi har en mycket låg arbetslöshet, vilket ligger på en helt acceptabel nivå när man ser till balansen mellan antalet jobb och befintlig kompetens. Viljan att investera är stor över landet och företag i landet går med stor vinst överlag.

Utan att uppmana till oro så vill vi dock påpeka att det redan idag finns vissa faktorer som gör att det finns viss anledning till att inte förvänta sig en alltför lång positiv utveckling. Dessa faktorer är bland annat:

  • Riksbanken har aviserat höjningar av styrräntan
  • Det geopolitiska läget i världen med sanktioner och hot om handelskrig
  • Kapaciteten nyttjas fullt ut och bristen på arbetskraft börjar visa sig

Därmed inte sagt att vi redan börjat nedgången i konjunkturcykeln. Det går inte ens att säga var vi befinner oss i en konjunkturcykel idag, men enligt flera ekonomer finns en viss risk för att ekonomin är på väg att överhettas.

diagram lågkonjunkturRåd inför lågkonjunktur

Planering och framförhållning är alltid gynnsamt, oavsett vad det gäller. Ekonomi kan kännas tråkigt för många, och framförallt då sämre ekonomiska tider. Men det är ändå mycket bra att planera inför dessa eventuellt dåliga tider för att inte drabbas mer än nödvändigt.

Den som är väl förberedd klarar i stort sett alltid en kris bättre än den som inte förberett sig alls. Nu påstår vi inte att Sverige kommer drabbas av en stor ekonomisk kris framöver, men på samma sätt som med försäkringar så är det alltid bra att vara förberedd.

Det du kan göra är att både förbereda dig för en kommande lågkonjunktur och även förbättra dina ekonomiska förutsättningar rent generellt. Några korta tips för detta är följande:

  • Planera ditt sparande
  • Stresstesta ekonomin
  • Höj dina amorteringar

Planera ditt sparande

Ha alltid en plan för ditt sparande och spara smart. Bara genom att planera ditt sparande så har du höjt din beredskap inför lågkonjunkturen.

Om du handlar med aktier eller sparar i fonder så är planering ännu viktigare. Vid en lågkonjunktur så påverkas både fonder och aktier av det ekonomiska läget. Även om det finns ett litet fåtal undantag så är det med stor säkerhet så att kurserna för 99% av börsnoterade bolag kommer att dyka vid en lågkonjunktur. Därför kan det vara bra att minska ditt sparande i aktier och fonder vid en annalkande lågkonjunktur.

Samtidigt kan du å andra sidan tjäna pengar på en lågkonjunktur. Om du helt enkelt drar nytta av de nedgående börskurserna så kan du köpa aktier och värdepapper när deras värde är lågt. När sedan högkonjunkturen kommer igen så stiger värdet avsevärt för ditt sparande i dessa aktier och fonder. Förutsättningen är dock att du då har is i magen både när du väljer att investera och även när du inväntar stigningen.

Stresstesta ekonomin

Under den finanskris som inträffade år 2008 så dök ordet stresstest upp flera gånger. Det är precis som i vilka situationer som helst när man talar om stresstest, alltså att man gör ett test för att pröva hur något fungerar under stress eller pressade situationer.

I ekonomiska sammanhang så handlar ett stresstest om att pröva hur en ekonomi fungerar vid olika händelser och oftast negativa situationer. Det kan tillämpas i både liten och stor skala, dvs både för en nationalekonomi i ett land ner till den enskilde individens privatekonomi.

För att genomföra ett stresstest så gör man en rad olika tester och analyser som sedan visar på hur ekonomin klarat av flera potentiella scenarion. För dig som privatperson så kan du också göra ett stresstest av din privatekonomi. Allt du behöver göra är att besvara några frågeställningar om din ekonomi. Några exempel på dessa frågeställningar är:

  • Hur skulle din ekonomi och du själv må om börsen dök med 30 procent?
  • Skulle du klara dig på din nuvarande arbetslöshetsersättning om du skulle bli varslad eller uppsagd?
  • Vad händer med hushållsekonomin om du eller din partner blir långvarigt sjuk?
  • Kommer ditt sparkapital påverkas vid en lågkonjunktur, och i såna fall i vilken utsträckning?
  • Hur klarar du av återbetalningar av krediter och amorteringar vid en lågkonjunktur?
  • Om din bolåneränta skulle bli dubbelt så hög som i dagsläget, skulle du klara av det ekonomiskt?
  • Hur ser riskerna ut för ditt sparande?

Detta är bara några av de frågor du kan ställa dig själv för att förbereda dig för en ekonomisk nedgång. Bara genom att tänka igenom dessa gör att du blir aningen bättre förberedd inför ekonomiskt dåliga tider.

Höj amorteringar

Fasta kostnader kan ge en falsk känsla av trygghet. Även om dessa kostnader är just fasta så kan de påverka din ekonomi i större utsträckning vid en försämrad ekonomisk situation, som till exempel lågkonjunktur. Ett gott råd är därför att i den mån det är möjligt att dra ner på dina fasta kostnader.

Detta är en enkel punkt att göra bara du har det i åtanke. Du kan helt enkelt amortera extra på dina lån och krediter när du har möjlighet att göra det. Om du samlar dina lån eller betalar av lite extra varje månad så står du bättre rustad inför en nedgång i ekonomin. Samtidigt så innebär det uppenbarligen också att du kommer betala av dina lån och krediter lite snabbare, vilket med andra ord gör det till något som gynnar dig på flera sätt.

Financer sekretessinställningar

Genom att använda Financer.com bekräftar du våra användarvillkor samt vår integritetspolicy. Vi använder cookies för att analysera och spåra användningen av vår webbplats för att förbättra våra tjänster. Vissa kakor kräver ditt aktiva samtycke för att vi ska kunna samla in dessa uppgifter. Du kan läsa mer om de tredjepartstjänster vi använder samt återkalla ditt samtycke när som helst under våra Cookie-inställningar.

Facebook marknadsföring

SEO Solutions Ltd. (Vi) som tillhandahåller sidan Financer.com använder Facebook-Pixel för att marknadsföra vårt innehåll och våra tjänster till våra besökare på Facebook och även för att analysera vår trafik. Denna data är anonym för oss och används bara i statiskt syfte. Facebook kan koppla samman datan insamlat ifrån Facebooks Pixel med din Facebook-profil (Namn, Email, etc) och använda detta i eget marknadsföringssyfte. Du kan se och kontrollera datan som Facebook samlar in via dina sekretessinställningar som du hittar på Facebook.