WIKI

Styrränta

Så kan styrräntan påverka din spar- och låneränta

Riksbankens styrränta, som även kallas för reporänta, är ett mycket viktigt verktyg inom den svenska penningpolitiken. Genom justeringar av styrräntan kan riksbanken påverka de svenska konsumenternas och företagens ekonomiska beteenden vilket påverkar den svenska ekonomin i stort. Framför allt påverkar reporäntan ditt sparande och hur dyrt det kommer bli för dig om du vill låna pengar.

Financer.com ska nu visa dig hur reporäntan fungerar och hur den påverkar oss som bor i det här landet.

Så fungerar styrränta

Den styrränta riksbanken skickar till bankerna signalerar om vilken dagsränta de får om de tar ett lån eller placerar pengar hos riksbanken. Detta påverkar alltså även bankernas räntor och deras beteenden. Så här påverkas ekonomin av den gällande styrräntan:

  • En låg styrränta gör det billigare för banken att låna pengar av riksbanken vilket gör att de får bättre marginaler och kan sänka sina låneräntor. Dock påverkas även sparräntan av detta och avkastningen på sparkonton blir avsevärt lägre om reporäntan är låg.
  • Om reporäntan istället går upp blir det dyrare för banken att låna pengar vilket gör att de höjer utlåningsräntor na till sina kunder. I gengäld får kunderna en högre sparränta eftersom banken gärna vill få in pengar som de kan placera hos riksbanken som ger dem bra ränta.

Bankens inlånings- och utlåningsränta

Riksbankens inlåningsränta är inte densamma som deras utlåningsränta, precis som bankernas sparräntor inte är samma som utlåningsräntorna. Riksbankens inlåningsränta får aldrig vara 0,75 procentenheter lägre och utlåningsräntan aldrig högre än 0,75 procentenheter av vad styrräntan är. Glappet mellan dessa räntor kallas för räntekorridor, men normalt är emellertid räntekorridoren mycket snävare än plus minus 0,75 %.

Så påverkar reporäntan dig

Om riksbanken vill förhindra en överhettning av ekonomin under en högkonjunktur höjer de styrräntan, samma sak om de vill dämpa inflationen. Så här fungerar det:

  1. En höjd styrränta gör att det blir dyrare för bankerna att låna pengar och det blir mer lönsamt att spara pengar hos riksbanken.
  2. Eftersom det blir dyrare att låna pengar måste bankerna oftast höja sina egna utlåningsräntor, men å andra sidan höjer de även sina sparräntor.
  3. När låneräntorna höjs är folk mindre villiga att ta ett lån vilket i sin tur gör att de konsumerar mindre och företagen blir försiktigare när det gäller investeringar. Den höga sparräntan gör alltså att folk hellre sparar pengar än spenderar dem.
  4. En lägre konsumtion, en minskad investeringsbenägenhet och ett ökat sparande får de ekonomiska hjulen att snurra långsammare. Detta leder i sin tur till att inflationen dämpas och/eller överhettningen förebyggs.

När vi befinner oss i en lågkonjunktur eller i en deflation brukar riksbanken sänka sin styrränta för att få fart på ekonomin. Det här brukar hända när reporäntan sänks:

  1. Den låga styrräntan gör att bankernas egna räntor sänks, både utlåningsräntan och sparräntan, eftersom det blir billigare för banken att låna pengar hos riksbanken och mindre lönsamt att spara.
  2. Folk börjar låna mer eftersom utlåningsräntan är så låg och folk drar sig för att spara pengar eftersom de knappt tjänar något på sitt sparande på grund av den låga sparräntan.
  3. Folk konsumerar mer på lånade pengar och det blir fördelaktigt för företagen att göra investeringar. Det här brukar få fart på de ekonomiska hjulen vilket även kan leda till fler jobb.

Som du ser har styrräntan en nyckelroll när det gäller ekonomin i Sverige och den påverkar i allra högsta grad även dig och mig.

Sparande vid en låg styrränta

I dagsläget är styrräntan i vårt land låg, den ligger närmare bestämt på – 0,5 % (2017). Detta innebär alltså att du inte får särskilt bra avkastning om du sparar på ett sparkonto. Om du vill få ut mer av ditt sparande och höja din avkastning finns dock en hel del alternativ. Du kan till exempel välja att investera i aktier för ett långsiktigt sparande eller så kan du placera ditt kapital på ett så kallat fasträntekonto som inte omfattas av insättningsgarantin.

Mer om sparande på sparkonto kan du läsa här.

Tyckte du texten var intressant?

11 av 12 tyckte texten var intressant

Financer.com tar transparens på allvar
Vi på Financer.com har som mål att hjälpa dig med din ekonomi, lån, investeringar och sparande. Allt vårat innehåll följer våra Redaktionella Riktlinjer. Vi är alltid transparenta kring hur vi recenserar produkter och tjänster vilket du kan läsa om i vår Granskningsprocess och hur vi tjänar pengar i avsnittet Om affiliatesamarbeten.
FörfattareTobias Ahlqvist

Tobias Ahlqvist är Country Manager på Financer.com Sverige sedan 2020. I bagaget har han studier i ekonomi vid universitet i Umeå och Uppsala samt har arbetat som egen företagare inom ekonomisk rådgivning. Hans artiklar på Financer.com läses av över 30 000 svenskar varje månad och ger insikter om lån, ekonomi och finans. Han har även publicerat texter på driva-eget.se, di.se och andra finanssidor.

Dela på
Read Icon6143 antal läsningar
Genom att använda Financer.com gör du skillnad.  Läs mer