Spara pengar tryggt på ett sparkonto
Att spara pengar är något som de flesta gör i dagsläget. Alla är vi ute efter att hitta en sparform med hög avkastning eller en så bra sparränta som möjligt. Ett sparkonto är i många fall det tryggaste valet och trots att avkastningen inte är den högsta, så finns det ändå sparräntor som räcker gott och väl till ett vanligt sparande.
Längst upp på denna sida hittar du sparbankerna med den bästa sparräntan. På Financer.com jämför vi 153 sparkonton från många olika banker.
Kanske sparar du till framtida inköp, drömresan, till barnen eller till en buffert. När det gäller just sparande finns det många olika alternativ och det är alltid gynnsamt att vara medveten om sin ekonomi. Det finns de som föredrar att placera pengar i aktier och fonder medan andra föredrar att spara sina pengar på ett sparkonto när de vill få sina pengar att växa. I denna guide riktar vi in oss främst på sparkonton, och hur du hittar den bästa sparräntan.
Är sparkonto en sparform för dig?
Ett sparkonto är ett mycket enkelt sätt att få en bra avkastning på dina pengar (dock varierar avkastningen beroende på landets styrränta) och kräver inte några ekonomikunskaper eller att du följer aktiekurser. Dessutom är sparandet 100 % tryggt (under förutsättning att banken har insättningsgaranti) till skillnad från fond- och aktiesparande där man både kan tjäna och förlora pengar.
Visst, man kan tjäna mer på att placera sina pengar i fonder och aktier om man är insatt och har lite tur men detta är såklart ingen garanti och kan många gånger vara riskfyllt. Därför kan ett sparkonto vara ett bättre alternativ om du är ute efter ett stabilt och säkert sparande.
Sparkonto med insättningsgaranti – för ett tryggt sparande
Det finns sparkonton som skyddas av den statliga insättningsgarantin och de som inte gör det. Om du är den försiktiga typen som vill vara 100 % säker på att du inte förlorar dina sparpengar om din bank går i konkurs ska du såklart spara på ett sparkonto som är skyddat av insättningsgarantin.
Alla sparkonton som finns hos en officiell bank omfattas av insättningsgarantin. Mindre aktörer, som mest pysslar med inlåning och utlåning, har dock oftast inte någon insättningsgaranti. Dock kompenseras detta med en högre ränta.
Skulle företaget gå i konkurs finns det därför en risk att du förlorar dina pengar. Visserligen ingen hög risk men bör tas i beräkning när man väljer sparkonto.
Hög risk ger hög avkastning
Vare sig du vill spara på ett sparkonto som har en rörlig sparränta eller ett som har en fast ränta finner du den bästa sparräntan på ett sparkonto som inte omfattas av insättningsgarantin.
Anledningen till att de erbjuder så höga sparräntor är eftersom de investerar kundernas sparpengar i verksamheter som ger en riktigt bra avkastning, till exempel placeringar i bostäder eller en lukrativ utlåningsverksamhet. Den höga avkastningen gör att de i sin tur kan ge sina kunder en hög sparränta.
Om du binder dina pengar på ett sådant här sparkonto i några år får du den allra högsta sparräntan. Visst är det förknippat med en viss risk att spara pengar på ett konto som inte har någon insättningsgaranti men om du vänder dig till ett stabilt finansbolag som gör trygga investeringar eller som har en lönsam utlåningsverksamhet är risken att du kommer att drabbas av någon konkurs mycket liten.
Sparräntan på fasträntekonton
Ett sparkonto som har en fast sparränta brukar kallas för fasträntekonto och det ger dig en betydligt högre sparränta än vad ett konto med rörlig ränta gör. Denna visdom är emellertid en sanning med modifikation eftersom det i första hand gäller för sparkonton på samma bank.
Vissa bankers fasträntekonton har inte en så mycket högre ränta än vad andra bankers sparkonton med rörlig sparränta har och de sparkonton med rörlig ränta som inte skyddas av insättningsgarantin brukar till och med ha en ännu högre ränta. I vilket fall som helst ger bankernas fasträntekonton en högre sparränta än vad deras övriga konton gör.
Följande är typiskt för ett fasträntekonto
- Räntan är fast. Detta innebär att den inte förändras under din bindningstid.
- Du måste binda pengarna på kontot inom en förutbestämd tidsram. De flesta banker kräver att du binder pengarna under minst ett år men det finns de som har både 3 och 6 månaders bindningstid. Naturligtvis får du en bättre sparränta om du binder pengarna så länge som möjligt.
- Skulle du av någon anledning vara tvungen att röra dina sparpengar måste du betala en relativt hög avgift för det eller så sänker banken din sparränta. Det är egentligen inget konstigt med det här eftersom den höga avkastningen bygger på att du inte rör dina pengar, pengar som banken räknar med att ha till sitt förfogande under hela bindningstiden så att de kan få en fin avkastning på dem.
- För att få öppna ett högräntekonto måste du sätta in minst 10 000 eller 20 000 kr hos de flesta banker och inlåningsföretag. Ett tips är därför att först spara på ett vanligt månadssparkonto för att sedan flytta pengarna till ett fasträntekonto. Väljer du att binda dem under en längre tid kan du få riktigt bra avkastning på det viset.
- Efter att du har gjort din insättning och bundit pengarna kan du inte göra fler insättningar på kontot under bindningstiden.
- De fasträntekonton som inte omfattas av insättningsgarantin brukar ha ett insättningstak på 50 000 kr medan de vanliga bankerna sällan har något tak alternativt ett väldigt högt tak.
- Oftast är det på fasteräntekonton du hittar den bästa sparräntan.
Sparkonto med rörlig sparränta
Om du inte har något kapital är det ett sparkonto med rörlig ränta du ska börja spara på. Där kan du sätta in pengar när du vill och därför är ett sådant sparkonto ett utmärkt alternativ för månadssparande. Detta sparkonto ger förvisso inte en lika bra avkastning som en fastränteplacering gör men det är ett bra alternativ tills du har fått ihop ett tillräckligt stort kapital som du kan föra över till ett fasträntekonto. Så här fungerar sparkontot:
- Sparräntorna är rörliga vilket innebär att du kan få högre eller lägre ränta nästa månad.
- Om styrräntan i Sverige skulle höjas drastiskt följer sparräntan normalt med och i bästa fall kan den på sikt bli högre än dagens fasta sparränta. Å andra sidan kan den lika gärna bli lägre vilket i så fall gör att glappet mellan den fasta och den rörliga räntan bli ännu större.
- Kontot lämpar sig för månadssparande. Om du verkligen vill komma igång med ditt månadssparande bör du se till att banken drar en viss summa pengar från ditt lönekonto varje månad via autogiro. På så sätt du ett mer disciplinerat sparande.
- Du får sätta in och ta ut pengar när du vill. Detta är självklart bra men det kan även vara en nackdel om du har för vana att sno ifrån ditt sparkonto för att till exempel finansiera spontana köp. Då kan det vara bättre att binda pengarna under en viss tid.
- Kontot har varken insättnings- eller uttagsavgifter.
- Om du vill ha spara till en buffert som du kan ta av i ekonomiska nödlägen är det här sparkontot för dig eftersom det inte har några uttagsavgifter.
- Dessa konton kräver sällan någon minimiinsättning. De få sparkonton med rörlig ränta som har insättningskrav brukar sällan kräva att man sätter in mer än en hundring eller två.
Har alla rätt att öppna ett sparkonto?
Alla banker i Sverige är skyldiga att öppna ett sparkonto åt dig om du vill det. Det har det ingen betydelse om du är arbetslös, har betalningsanmärkningar, kronfogdeskulder eller bor på gatan. Det är bara om banken misstänker att du ägnar dig åt kriminell verksamhet, såsom penningtvätt eller terrorism, som du kan bli nekad ett sparkonto.
Observera att denna skyldighet endast gäller för Sveriges officiella banker, alltså de som har ett tillstånd för bankverksamhet, som lånar och placerar pengar hos riksbanken samt ingår i riksbankens betalningssystem RIX. Trots det är det få inofficiella banker som nekar folk att öppna ett sparkonto eftersom det handlar om sparande och inte om lån. Vad har de egentligen att förlora?
Spara på ett sparkonto eller i fonder?
Det är svårt att säga vilket sparande som är bäst, men Financer.com:s tumregel ser ut så här:
- Välj ett fasträntekonto om du sparar på kort sikt (kanske i 1 – 3 eller 1 – 5 år), då får du en garanterat bra avkastning.
- Välj en bra aktiefond om du sparar på lång sikt, till exempel om du vill dryga ut din pensionen eller vill ha ett fint kapital att röra dig med om kanske 10 – 20 år.
- Om du vill spara på medellång sikt, 5 – 10 år, kan du välja vilket som men oftast tjänar man bäst på fonder.
Tänk på att det trots allt är börsens utveckling och ränteläget i landet som i slutändan avgör vilket sparande som egentligen är bäst. Mellan 1998 och 2012 gav en genomsnittlig aktiefond en avkastning på 4,6 % i snitt per år. Sverigefonderna gav en genomsnittlig avkastning på hela 7,3 % per år medan USA-fonderna bara gav en genomsnittlig avkastning på 2 % och globalfonderna 2,7 %.
Du hade alltså tjänat mer på att spara på ett bra sparkonto istället för i USA- och globalfonder även på lång sikt men å andra sidan hade du tjänat ännu mer om du hade sparat i Sverigefonder.
Så påverkar styrräntan ditt sparande
När du sätter in ett kapital på ett sparkonto får du som sagt en viss ränta. Denna ränta påverkas emellertid av riksbankens styrränta, som är den faktor som påverkar hela Sveriges in- och utlåning samt hur stor avkastningen blir på de pengar som ligger i bankens sparkonton. Följande är konsekvenser av en hög respektive låg styrränta:
- En låg styrränta har som resultat att utlåningen av pengar blir billigare men samtidigt blir sparräntan lägre och småsparare får en minskad avkastning. Det främsta syftet med en sänkt styrränta är att man vill nå en ökad inflation genom att stimulera konsumtionen bland företag och privatpersoner.
- En hög styrränta för med sig att utlåningen blir dyrare, det vill säga att det blir dyrare att låna pengar av banken, men avkastningen på sparkonton blir desto större. Eftersom det lönar sig att spara pengar blir resultatet att konsumtionen och inflationen minskar.
Det är svårt att avgöra vad som är att föredra när det gäller styrränta. En hög styrränta innebär som sagt en hög sparränta men en låg styrränta innebär billigare lån vilket många uppskattar, när det gäller till exempel vid bolån eller billån.
Spara eller amortera?
Den ständigt återkommande frågan om man har ett bolån är om man ska amortera så mycket som möjligt på bolånet eller amortera i lite långsammare takt och istället spara inför framtiden på sparkonton och i värdepappersportföljer. Det raka svaret på den frågan är att man ska göra både och men hur stor del du ska amortera och hur stor del du ska spara beror på flera saker. Financer.com ska visa dig hur de flesta privatekonomer anser att man ska göra.
Om du har en belåningsgrad över 70 %
Om din belåningsgrad på huset är över 70 % är du numera tvungen (efter de nya amorteringskraven 2016) att amortera minst 2 % till belåningsgraden hamnar under det. Att vara för högt belånad aldrig bra om bostaden skulle sjunka i värde eftersom det då finns det risk att värdet blir lägre än vad lånet är på, något som kan ställa till det för både dig och banken.
Även om du har hög belåningsgrad bör du sätta undan en rimlig summa pengar på ett sparkonto så att du har en liten buffert att ta av om något går sönder och måste ersättas. Bufferten kan även vara bra att ha om boräntan plötsligt skjuter i höjden.
När belåningsgraden är under 70 % men över 50 %
När belåningsgraden hamnat under 70 % måste du amortera minst 1 % tills det att belåningsgraden hamnat under 50 %. Därefter är det dags att börja spara mer. Ju närmare 50 % du kommer desto mer bör du spara till din buffert och inför framtiden. Så här bör du gå tillväga.
- Spara ihop till en rimlig buffert på ett månadssparkonto som ger dig fria uttag. Exakt hur mycket du bör spara ihop på detta sparkonto beror på vilka utgifter du tror att du kan drabbas av. Det skiljer sig alltså från fall till fall.
- När du har fått ihop en hyfsad buffert är det dags att börja spara på längre sikt, kanske för att byta till en dyrare bostad i framtiden eller för att få mer pengar att röra sig med när du blivit lite äldre. I detta fall bör du framförallt spara i relativt stabila fonder istället för ett sparkonto, det brukar ge bäst avkastning. En del av sparandet kanske du kan ha på ett fasträntekonto.
Fördelarna med att spara mycket i detta läge är att din bostad nu knappast riskerar att sjunka till ett värde som är mindre än lånet och att du snabbt får ihop en rejäl buffert som du kan ta av under tuffare tider, till exempel om bolåneräntan går upp rejält.
När du börjar närma dig pensionen
Många som är runt 60 år har en mycket låg belåningsgrad, ofta runt 20 %. I detta läge finns det ingen anledning att amortera så mycket som möjligt. Nu bör du fokusera hårt på pensionssparande på ett investeringssparkonto så att du får det lite bättre ställt när du har slutat jobba. Om du dessutom planerar att sälja din bostad för att flytta till en mindre får du ändå loss en massa pengar när du säljer din nuvarande bostad.
Avbetalning av privatlån bör alltid prioriteras
Om du har ett eller flera privatlån, särskilt om det gäller smslån eller snabblån, bör du se till att försöka få bort dem så fort som möjligt innan du börjar storspara. Så fort du har fått ihop till en lagom stor buffert för oförutsedda utgifter bör du amortera mer och när lånen är borta kan du börja spara på lång sikt.
Ta sparandet på allvar
Ett sparande kan vara bra till så många olika saker. Dels kan sparandet hjälpa undvika en hel del ekonomiska problem i framtiden, du kan ha råd med handpenningen till den bostaden du drömt om, du kan spara pengar till dina barn så de har en god grund att stå på när de ska lämna boet och du kan även se till sätta guldkant på tillvaron som pensionär.
Därför bör man se till att ta sparandet på allvar. Visst, många talar om att ”leva i nuet”, vilket man såklart bör göra men med måtta. Vi gissar på att det inte är särskilt roligt att leva i nuet när du plötsligt står med en stor utgift och saknar en buffert att ta av.
